Daaaaaah jag har beslutsångest. JAG VILL TILL NORGE! Fast endå inte. Tänk om jag vantrivs, tänk om jag inte får något jobb eller ännu värre tänk om jag får jobb, sliter häcken av mig åsså räcker bara lönen till hyra. Jag får panik. Jag vet inte vad jag vill göra. Men jag vill verkligen åka. Jag har ju en plats med ullis å co. Dom åker snart. dom vill ha med mig. Jag vill fast....jag har ju blivit lovad ett vikariat på ica. Eller inte lovad men dom har sagt att jag förmodligen kommer få det. Men jag vet ju inte är det heltid, deltid? vet inte så mycket.

Känner också att verkligen alla åker iväg nu. ALLA. Jag har inte gjort nånting efter studenten förutom att jobba här i sundsvall. Jag vill också iväg ett tag innan man binder upp sig i studier. Och nu har jag fått värsta tillfället. Men jag känner mig endå inte säker.

Skulle va bra för mig psykiskt också tror jag. att komma ifrån här ett tag. Hänt så många tråkigheter på sistone. Och vi åker ju bara iväg i 5 månader sen kommer vi hem. Det är juh inte hela världens lixom. Men vad händer när man kommer hem? då har man juh inge jobb...då har man ingenting. Då måste man börja om IGEN. Jag som hatar att söka jobb. Finns inge värre.

Gaaaaah blir tokig på mig själv. Fan vad jag velar.
JAG VILL JU ÅKA. Jag ville åka redan för två år sedan.


GE MIG ETT TECKEN GUD....VAD VILL ÖDET???

---